Igår presenterade Skolverket läslistor innehållande totalt 250 titlar för barn i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Listorna har tagits fram i samarbete med Kulturrådet och en ”fristående referensgrupp med litterär och utbildningspedagogisk kompetens”. De har också tagit in tips från personal i verksamheten. Jag kan se fördelar med läslistor, men också några nackdelar. En fördel är att listan kan användas som inspiration och så är det också meningen att listorna ska användas. En annan är att den är stadieindelad, vilket förhoppningsvis betyder att vissa titlar faktiskt ”sparas” till de högre stadierna. Jag tycker också att det är bra att listorna ska uppdateras regelbundet, så att detta blir ett levande dokument.
Något som stör mig lite är det faktum att de förlag och författare som får med titlar på listor som ”alla” förskollärare och lärare ska använda i sin undervisning får en ekonomisk fördel. Däremot är det absolut inte säkert att försäljningen ökar om skolor inte har råd att köpa böcker och här måste det nog till en statlig satsning av något slag. Oavsett måste detta ses som en statlig inblandning i bokförsäljningen och det är lite problematiskt. På min arbetsplats har vi turen att ha tillgång till ett stort antal klassuppsättningar, men vi äger få av de titlar som Skolverket har valt ut. Frågan är nu hur vi ska hantera listorna och hur vi ska ha råd att komplettera med de klassuppsättningar som behövs. Bra ändå att listorna innehåller såväl romaner som noveller och dikter. Gällande de kortare texterna kunde kanske antologier distribueras till självkostnadspris.
Det satsas en hel del på att sprida information om läsning och de nya läslistorna, men de så kallade internat som ordnas vänder sig inte till lärare inom gymnasieskolan. Här hade jag önskat insatser utifrån elevgrupp och självklart till alla grupper som omfattas av styrningen från Skolverket. För hur frivilliga dessa läslistor än är så är de styrande. Jag kommer inte att gå in på huruvida titlarna på listorna är lämpliga eller ej, men kan konstatera att vissa titlar känns för komplicerade och för långt ifrån målgruppen, medan andra känns alldeles för enkla. Kanske behövs bredden, men listorna spretar ibland åt lite märkliga håll. Innan jag kan uttala mig helt om listorna måste jag dock läsa fler titlar och jag är överraskad över hur många av dem jag missat då jag ändå ser mig som en person som läser mycket. Andra titlar skulle jag aldrig komma på tanken att läsa med elever och några av dem har jag påbörjat men inte kommit igenom. Jag är därför glad över att listorna endast ska användas som inspiration. Om inte annat för att få tummen ur att läsa böcker jag tänkt läsa länge.
Följande titlar som återfinns på listorna för högstadiet och gymnasiet vill jag läsa
Högstadiet
Maresi: Krönikor från Röda klostret av Maria Turtschaninoff, (2014)
Trollkarlen från Övärlden av Ursula K. Le Guin, (1968)
Vi ska ju bara cykla förbi av Ellen Strömberg, (2022)
Gymnasiet
Bror av Alex Khourie, (2023)
Där allt var bra av Tamara Bach (2018)
Fåglarna av Tarjei Vesaas, (1957)
Hunden av Kerstin Ekman, (1986)
Intet av Janne Teller, (2010)
Minnet av vatten av Emma Itäranta, (2012)
Vinterflickor av Laurie Halse Anderson, (2024)
Man ser ju att läslistorna verkligen är anpassade efter dagens elever, inga tjocka klassiker här, det klarar inte dagens elever av att läsa längre!