Snön faller tät på Mistletoe Square av Ali McNamara är en julbok med extra allt, inklusive en rejäl dos magi. Huvudpersonen Elle är egentligen inte speciellt förtjust i julen och befinner sig dessutom på en riktigt jobbig plats i livet. Hennes pojkvän har just dumpat henne, hon blir snart hemlös och dessutom är hon arbetslös. När hon ser en jobbannons för en skribent som kan teckna ner berättelserna om ett hus och dess invånare bestämmer hon sig för att söka det trots att hon inte uppfyller kravet om att älska julen. Det är sista ansökningsdagen, men märkligt nog verkar ingen annan ha sökt tjänsten. I huset på Mistletoe Square bor den excentriska 100-åringen Estelle tillsammans med sin hushållerska Angela och när Elle får jobbet flyttar hon också in hos dem. Julen närmar sig och varje kväll berättar Estelle historier om de människor som bott i huset innan henne. Det händer märkliga saker när hon berättar och det känns som att de tre kvinnorna förflyttar sig i tiden. Snart bjuds även den nyinflyttade grannen Ben in till berättarstunderna och det visar sig att han har en koppling till huset.
Jag vill så gärna tycka om den här boken som på pappret har allt en julbok ska ha. Tyvärr är jag nog lite för cynisk och jag klarar inte riktigt av de magiska ingredienserna. Inte heller den lite för sockersöta handlingen. Det här är dock en välskriven bok och jag tror verkligen att det handlar om smak. För den som kan släppa att allt inte är realistisk tror jag att det här kan vara en fin läsupplevelse. Vi konfererade Snön faller tät på Misteltoe Square på Kulturkollo tidigare i veckan och vi hade ganska olika upplevelser av boken. Läs gärna inlägget, men varning för spoilers.
Om boken
Snön faller tät på Mistletoe Square av Ali McNamara, Lavender Lit, (2024), 352 sidor