Dags för mer statistik och det här inlägget handlar om när och vad jag läste. Under 2024 läste jag 134 böcker, vilket var två böcker fler än det mål på 132 böcker som jag satt upp, det vill säga 11 böcker per månad. Det snittet når jag med lätthet när jag är ledig, men inte alls när det är mycket jobb eller andra aktiviteter. Det har ändå visat sig vara ett rimligt mål som är ganska nära det snitt på128 böcker per år som jag haft sedan jag började föra statistik. Totalt läste jag enligt Goodreads 37621 sidor och den tjockaste boken var Demon Copperhead av Barbara Kingsolver, en bok jag verkligen kämpade med. Det var å andra sidan den bok jag läste som hade högst medelbetyg på Goodreads, så känslan av att jag missat något kvarstår.
Genom månadsstatistiken går det lätt att se när jag var ledig och att terminen drog igång rejält i augusti. Vi hade tidig semester i år, vilket gör att juni och juli är lite jämnare än vanligt sett till antalet lästa böcker. I augusti, oktober och november lade jag rejält med tid på min magisteruppsats och då blev nöjesläsningen lidande. Ändå var hösten på många sätt lugnare än den väldigt jobbiga våren. Nu i december har jag unnat mig lästid, vilket betyder att början av januari kommer att bli hysterisk. Det var det värt.
Den blå kurvan är den från 2024 och här syns tydligt att läsningen, liksom 2023, varit förhållandevis jämnt fördelad under året. Semesterläsningen var ganska kass jämförelsevis, men den ”vanliga” vardagsläsningen har flutit på hyfsat. Mitt i terminerna, i mars och oktober, är det alltid svårt att hitta läsfokus. Jag tror helt ärligt att det är svårt att göra något år det. Sedan ska sägas att jag läser mycket mer än det som når statistiken. Till exempel räknar jag inte alla de lättlästa böcker jag läser för jobbet. Inte heller bilderböcker eller skönlitterära böcker, noveller eller dikter jag läser om för att kunna använda dem i undervisningen. Facklitteratur som endast används för jobb eller studier tas inte heller med i statistiken. Tröga läsmånader visar alltså egentligen bara att nöjeläsningen går ner, inte att jag nödvändigtvis läser lite.
Jag delar in de böcker jag läser i genrer och de är ganska grovt tillyxade för att diagrammen inte ska bli så plottriga. Spänning får stå för deckare, skräck och allt annat som är just spännande, romaner är allt som är påhittat med tillräckligt många sidor och inom genren sakprosa finns allt som inte är skönlitteratur som biografier, självbiografier, reportageböcker och facklitteratur. Ungdomsböcker innefattar böcker som vänder sig till läsare från nio år. Någon bok för åldersgruppen 6-9 år kan ha slunkit med, men bara om de har ett hyfsat sidantal. I ungdomsbokskategorin ingår även lyrik för unga, vilket visserligen bara är en bok, men det betyder att jag faktiskt har läst en diktsamling i år.
Fördelningen ser ungefär ut som den brukar, med vissa undantag. Att romaner står för ungefär hälften av det jag läser stämmer väl överens med de senaste årens statistik. 2023 var siffran 50% och det var en minskning jämfört med 2022 då romanerna utgjorde 61% av den totala läsningen. Det normala är dock ungefär hälften. 2023 läste jag 23% ungdomsböcker mot 20% 2022. 2024 ligger siffran på 17%, vilket är lägre än på länge. Istället har spänningsromanerna ökat från 15% 2023 till 23% 2024.
2024 blev ännu ett år utan att jag läste någon diktsamling. Det är märkligt då jag läser väldigt mycket dikter, men sällan tar mig tid att läsa hela samlingar. Det samma gäller noveller som jag läser massor, men inte en enda novellsamling. Gällande lyriken sa jag till mig själv på skarpen redan förra året, men jag gör det igen. Här får jag skärpa mig.
Ändå är fördelningen inte jätteannorlunda i år än tidigare år som jag fört statistik. Mer spänningslitteratur än på länge och mindre sakprosa. Ungefär lika mycket grafiskt som det brukar vara om än något färre titlar än förra året. Jag gillar ju att läsa grafiska romaner och har ett par på vänt här hemma. Fler ungdomsböcker vill jag också läsa, men jag har ändå läst ganska många ur den lilla, svenska utgivningen som finns. Däremot läser jag få utländska ungdomsböcker, då de inte sällan tillhör genrer som fantasy eller romantasy och det är inte min grej alls.
När det gäller böckernas format är det fortfarande e-böcker som dominerar helt, även om de faktiskt utgör en mindre procent än såväl 2023 (83%) och 2022 (85%). Den stora förändringen i årets sammanställning är antalet ljudböcker som utgör 10% av min läsning. Det är mer än någonsin och jag har faktiskt fått något av en vana att lyssna på ljudböcker i bilen. Däremot är det fortfarande musik som gäller när jag sysslar med annat, men mer än en ljudbok i månaden är ändå mycket för att vara mig. Pappersböcker läser jag sällan och då framför allt på sommaren när det går att läsa utomhus. Då gillar jag inbundna böcker mest, då de är stabila och har lite större text. Ja, jag skyller på åldern.
Trenden att pappersböckerna minskar har pågått i många år. Om någon hade sagt till mig för tio år sedan att jag nästan inte skulle läsa några pappersböcker längre och dessutom aktivt välja bort dem, hade jag inte trott dem. Några fler pocketböcker har jag ändå läst 2024 jämfört med bottenåret 2023. Jag har dock svårt att se att jag skulle överge e-böckerna för pappersböcker, men möjligen kan ljudböckerna bli ännu fler nästa år. Musiken är dock lite för viktig för mig för att jag ska låta ljudböckerna ersätta den. När jag skriver blogginlägg är det till exempel alltid med musik som sällskap. Just nu For Cryin’ out Loud med FINNEAS som är ett av mina absoluta favoritalbum 2024.
Det jag också för statistik över är hur jag får tag på böckerna. Jag har delat in det i kategorierna hyrt som är alla de böcker jag läst på olika ljud- och e-bokstjänster, fått som innefattar gåvor och recensionsexemplar, köpt som är just böcker jag köpt själv oavsett format och lånat som är bibliotekslån eller privata lån.
Ibland känns det lite som att streamingtjänsterna förstör min läsning. Där finns den bredare litteraturen, ofta skrivna av populära svenska författare och det är absolut inget fel på dessa böcker, men min läsning blir lite tråkig och mainstream. Samtidigt vill jag ju inte missa snackisarna och de finns ju där och är lätta att få tag på.
Runt 70% hyrda böcker är ungefär så det sett ut de senaste åren om än med en liten minskning 2024. Jag har också köpt fler böcker och det är främst engelska e-böcker, men också grafiska romaner tillhör de böcker jag brukar köpa. Signerade böcker på Bokmässan går också in i köpkategorin och 2024 blev det ett gäng. Nu är de flesta av dem olästa, så i sammanställningen för 2024 finns snarare de böcker jag köpte 2023 med. Det är ju som sagt på sommarhalvåret jag läser pappersböcker. Statistiken visar också att jag är kass på att låna böcker på biblioteket, eller rättare sagt så är jag ganska bra på att låna böcker, men värdelös på att verkligen läsa dem.
Sedan några år tillbaka för jag också statistik över vilka förlag som ger ut böckerna jag läser. Totalt har jag läst böcker från 50 förlag, men endast de förlag jag läst mer än en bok från finns med i sammanställningen. Uppdelningen blir lite godtycklig, då det ibland är svårt att skilja mellan förlag och imprints. Jag har ändå valt att slå samman Bokförlaget Forum och Lovereads, men räknat Printz Publishing som ett eget förlag, trots att det tillhör Norstedts förlagsgrupp. Det gör att det blir dött lopp mellan Forum och Norstedts. Förra årets vinnare Natur & Kultur återfinns på en delad tredjeplats liksom 2022 års vinnare Albert Bonniers förlag. Historiska Media som funnits med på topplistan varje år sedan jag började föra statistik 2021 saknas helt i år. Det känns lite märkligt och ska absolut åtgärdas 2025.
Så är det… ”mina” böcker lätt att hitta i pappersformat, gratis på biblioteket 🙂
Att lyssna inte heller samma sak, säger forskarna.
Trettonåriga barnbarn berättade en intressant sak. Hon började engelsk förskola som fyraåring, utan att kunna engelska. Vad jag kan bedöma pratar hon bra engelska. Hon lyssnade massa ljudböcker, Harry Potter och annat.
Sedan berättade hon, att hon inte hade en aning, hur man stavar…
Nu har hon lärt sig.