Jag lyssnade på Hernan Diaz på förra årets Bokmässa i Göteborg då han berättade om sin debutbok som just översatts till svenska. Fokus var bland annat språk och visst är det ett tema i På avstånd, men ännu mer centralt är temat längtan. För huvudpersonen Håkan är längtan efter sin bror Linus central. Tanken var att bröderna skulle resa till New York tillsammans, men de kom ifrån varandra på vägen och Håkan hamnar av misstag på en båt till San Francisco. När han anländer till den amerikanska västkusten är målet att ta sig över den väldiga kontinenten för att därefter förenas med brodern. Vi följer honom på resan som blir brutal och minst sagt utmanande. Den tyste jätten träffar på en rad mer eller mindre märkliga människor på sin färd och blir en av de resande som söker ett nytt hem i den amerikanska västern. Inte sällan stöter han på hinder och färden går verkligen inte rakt österut.

Håkan kallar sig Hawk eller Hök som det blir i översättning och blir något av en legend. Berättelserna om hans bravader är närmast mytiska, men själv söker han bara efter en väg till Nujårk. När vi träffar honom första gången befinner han sig på ett handelsfartyg som fryst fast i Alaska. Likt Frankensteins monster är han en jätte som går över isen och därefter berättar sin historia. Iklädd kläder ihopsydda av allehanda djurskinn utgör han en lika imponerande, som udda figur. Den legendariska höken som försökt hitta sin plats i ett land som inte är hans, utan den bror som vi förstår var den som tog hand om honom. Historien han berättar är riktigt obehaglig, rent av äcklig ibland, men den är främst fascinerande och jag blir oväntat berörd av hans öde. Jag uppskattar också Diaz exakta språk som är på samma gång fåordigt och detaljerat. På avstånd är en bok som kommer att stanna hos mig länge.

Om boken

På avstånd av Hernan Diaz, Brombergs, (2024), 420 sidor

Översättare: Fredrika Spindler

4 thoughts on “På avstånd”
  1. Hej! Vet inte om det går att berätta utan att avslöja för mycket av historien, men jag frågar ändå: På vilket sätt är boken obehaglig/äcklig? Tycker att handlingen låter intressant men jag är en ganska känslig läsare. T.ex. Våld mot djur och barn går helt bort. Tack för svar! 🙂

    1. De lever i vildmarken och ja, det är en del döda djur, rätt äckligt med smuts och elände. Sedan finns ett våld närvarande hela tiden, inte alls för att frossa i det, utan för att verkligheten är hemsk.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.