Veckans kulturfråga v.13

Den senaste tiden har jag ägnat mig åt kultur som väcker minnen av en svunnen tid. Ren nostalgi i många fall. Till exempel var jag på Kents andra konsert av sex i lördags och som Jocke Berg påpekade känns delar 90-talet som igår. Han lade också till att resten är som i dimma, men så såg inte riktigt mitt 90-tal ut. Klart är dock att 90-talet har ett nostalgiskt skimmer över sig för min del, men det finns också annan kultur som väcker nostalgi och om det handlar veckans kulturfråga.

Vilka kulturella verk väcker nostalgi hos dig?

Jag måste ändå stanna lite i 90-talet, för under det årtiondet formades jag mycket. Jag läste någonstans att den musik du lyssnar på som 16-åring är den du fastnar i och även om du hittar nya artister låter de ofta som dina dåvarande favoriter. Så är det ofta för mig och just Kents konsert väckte nostalgiska minnen till liv, kanske ännu mer för att de inte spelade några nya låtar utan körde helt på det gamla.

När jag kom hem från Stockholm satte jag på Will Hunting från 1997 och flyttades tillbaka i tiden. Finast var det att se Robin Williams i rollen som psykologen Sean. Vilken skådespelare han var! Många av mina favoritfilmer gjordes under 80- och 90-talet och ett par där jag minns själva filmupplevelsen lite extra är Döda poeters sällskap som visserligen kom 1989, men jag såg med min klass i nian våren 1990. Även den med Robin Williams i en av rollerna. Fantastiska Cinema Paradiso såg jag på biografen Duke of York’s 1993 och grät mig igenom mer än halva filmen. Det var efter gymnasiet som jag studerade en termin i Brighton och fortfarande blir jag nostalgisk bara jag hör stadens namn. Jag läser gärna böcker som utspelar sig där, som Peter James deckare. Det har ju också gjorts tv-serie av dem, men den har jag faktiskt inte sett.

Annars är det ju barndomens kulturella upplevelser som brukar skapa nostalgi och vissa delar av denna har jag försök att överföra till mina barn, med varierande resultat. Fem myror är fler än fyra elefanter, som är det barnprogram jag kommer ihåg mest från min barndom, älskade dock även de. Annat som jag älskade från min barndom fick jag från mina föräldrar. Med mamma läste jag Kulla Gulla och böckerna står fortfarande i min hylla. Vissa av dem är ärvda från min mormors faster Berta. Mycket musik som jag fortfarande uppskattar kom också från mitt barndomshem, som The Beatles och Elton John. En film som jag såg om och om igen som barn var Sound of Music och den väcker också nostalgi.