enligt O
Det har tagit åtskilliga månader sedan jag började med första säsongen av serien Only Murders in the Building, tills jag nu sett det sista avsnittet. Först försökte jag se den själv, men fastnade inte och sedan började jag och maken se den under jullovet. Vi är inte så snabba, främst för att vi ofta prioriterar annat. Trots det utdragna tempot måste jag ändå säga att jag tyckte mycket mer om serien efter det sista avsnittet, än jag gjorde efter det första. Den har ett väldigt långsamt tempo och det tog lite tid att vänja sig vid det, men i slutet hade jag fattat tycke för såväl den långsamma och lite omständliga berättartekniken, den underfundiga humorn och de lite skruvade karaktärerna.
Allt börjar när en ung man vid namn Tim Kono hittas död i sin lägenhet i den flashiga byggnaden the Arconia på Upper West Side, New York. Polisen misstänker självmord, men snart börjar en omaka trio bestående av de tre grannarna Charles, Oliver and Mabel att hitta sanningen om Tim Konos död. Charles (Steve Martin) är mest känd för att för många år sedan ha spelat tv-detektiven Brazzoz, medan Charles (Martin Short) är en avdankad Broadway-regissör. Mabel (Selena Gomez) är mycket yngre än dem och bor i en släktings lägenhet. Eftersom de alla tre är intresserade av true crime startar de en podd som de kallar Only Murders in the Buildning och därefter börjar de inte bara utreda Konos död, utan de dokumenterar också sin jakt på sanningen.
Skådespelarna gör den här serien speciell och det är extra kul att följa karaktärer i olika åldrar. Jag gillar också pusseldeckarkänslan och det faktum att en byggnad och dess boende står i centrum. Det finns fler säsonger av Only Murders in the Building och snart har den femte premiär. Jag är rätt sugen på att titta vidare, men kanske får jag vänta in maken och följa hans tempo.
Om serien
Only Murders in the Building, säsong 1, 10 avsnitt, (2021)
Skapad av John Hoffman och Steve Martin