Ni vet alla flyktingar som kommer hit. De som bara vill utnyttja vårt land, lura oss och sedan ta hit alla sina släktingar för att ta över vårt land. De har egentligen inga problem alls i sina hemländer. De vill bara leva på bidrag här. Ensamkommande flyktingbarn ni vet, de har skägg och är minst […]
Hur farligt kan det vara? Läs mer »
Jag tror att jag har hittat den perfekta bokcirkelsboken för alla bokcirklare som kanske inte hinner läsa så mycket. Det är ibland svårt att hinna läsa mitt i vardagskaoset, men träffas vill alla såklart ändå, om det nu inte hade varit så pinsamt att inte ha läst boken. Nu är det ingen i min bokklubb
En bok fylld av symbolik Läs mer »
Jag har läst Kallocain av Karin Boye och är glad att jag gjorde det. Punkt. Vad ska jag egentligen skriva om denna bok, som på många sätt är fantastisk, men samtidigt så vansinnigt tråkig. Huvudpersonen Leo Kall är nämligen en riktig tråkmåns, en ältande sådan. Dessutom är han inte så lite sugen på att bli
Det svåra med klassiker Läs mer »
The Donor av Helen FitzGerald handlar om Will Marion, en ensamstående tonårspappa som närmar sig 50. Döttrarna är 16 och han har tagit hand om dem sedan de var små och deras mamma valde drogerna, alkoholen och sin fosterbror framför sin familj. Hans döttrar är så olika. Georgie är arg på allt och alla, medan Kay
Det blir en dubbelrecension till, då listan med oomskrivna böcker börjar bli löjligt lång. Två böcker om kontroll, om psykisk sjukdom, om vårdinrättningar och om hur vissa beslut kan bli avgörande för våra liv. Två böcker som får mig att må fyskiskt dåligt. Två välskrivna böcker med en tydlig struktur, där båda spårar ur lite
Lika, men ändå så olika Läs mer »
Det går fortfarande att lyssna på årets sommarpratare i full version med all musik kvar, men också som podversioner om man föredrar att inte höra musiken. I vissa program kan det vara en fördel, om värden är intressant att lyssna till, men har en musiksmak som inte funkar alls. De senaste dagarna har jag lyssnat
Så har jag äntligen läst något av Carl-Johan Vallgren, en författare som jag tidigare avfärdat som för pretentiös och tråkig. Ibland är det trevligt att ha fel och fel hade jag. Hans senaste bok Havsmannen är nämligen riktigt, riktigt bra. Vallgren tar oss tillbaka till 80-talets Falkenberg och där träffar vi Nella och hennes lillebror Robert. Deras
Och med ens släppte jag taget. Det var som de där tsunamioffren som klamrat sig fast i en palm i timtal, när vattnet bara fortsatte att komma orkade de inte längre. Det var inte en urinvägsinfektion jag hade: det skulle inte räcka med någon simpel penicillinkur. Jag höll på att bli dement, senil, gaggig –
Jag absolut älskade Timmarna som jag läste förra sommaren. Att läsa mer av Michael Cunningham var därför självklart. Tyvärr gjorde By nightfall mig ruskigt besviken. Vi får träffa Peter Harris, en medelålders gallerist som lever med sin fru Rebecca i en flashig våning på Manhattan. Deras dotter har flyttar hemifrån och vi förstår att hans
Medelålderskris deluxe Läs mer »
Stål av Silvia Avallone är en av de bästa böcker jag läst i år. Den är inte helt lättforcerad, men helt klart mycket läsvärd. Det är så mycket som händer under ytan och mellan raderna att det knappast går att skumläsa. Avallone tar oss med till Toscana, men inte till turiststråken, utan till kuststaden Piombino och
När två nästan är ett Läs mer »
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.
