De oförglömliga är Gabriella Ahlströms första skönlitterära bok för vuxna och det är verkligen en bra debut. Det tog inte många sidor innan jag var fast och huvudpersonen Fredrika både väckte min nyfikenhet och fick min sympati. Faktum är att hon var svår och släppa vilket gjorde att jag sträckläste boken under en intensiv läsdag.
Fredrika lever i en familj bestående av ett antal stjärnor. Mormor var hyllad skådespelerska, en av Sveriges största och modern Maud följde i hennes fotspår. En stjärna i familjen hade kunnat räcka, men även brodern Simon kräver sin del av uppmärksamheten och gör en karriär som modell och filmskådis. Inte lika fint, enligt mamma Maud, men en firad stjärna är han helt klart.
Till Fredrika fanns inte mycket plats kvar. Hon har alltid befunnit sig i bakgrunden och trivts ganska bra med det. Simons vredesutbrott som barn och hans stora behov av bekräftelse tacklar hon bäst av alla. Hon älskar Simon, är beroende av honom, men samtidigt rädd att han ska ta det som är hennes.
Fredrika är konstnär. Hon illustrerar just nu fåglar till en europeisk fågelbok och är besatt av detaljer och att skildra verkligheten ner till minsta lilla beståndsdel. Fågelintresset har hon från början fått från sin far Max, men han tröttnade då det började handla om att jaga kryss i en bok.
Max står också i bakgrunden, men har samtidigt styrt familjen ganska mycket. Enligt Maud har han haft en gäng älskarinnor, men trots alla problem har Maud och Max alltid hållit kvar vid varandra. I våningen bodde en av dem med barnen då den andra befann sig i en mindre lägenhet där de kunde turas om att leva sitt liv utan några som helst störande element, Helt klart en annorlunda familjekonstellation.
När vi först träffar Fredrika är hon på sin brors begravning. Officiellt heter det att han dött av ett medfött hjärtfel, men vi förstår snart att det är en hel del droger inblandade. Att Fredrika och Simon varit olyckliga står klart och de har helt klart hanterat det på totalt olika sätt.
Fredrika håller sig i princip alltid för sig själv. Det finns en väninna och hennes moster Sara försöker på alla sätt bli en del av hennes liv. Desperationen hon utstrålar skrämmer Fredrika och jag tror att hon är livrädd att bli så ensam och så desperat som Sara är. Fredrika klarar sig själv. Det har hon alltid gjort. Eller i alla fall nästan.
Efter Simons död hamnar Fredrika i en djup depression och hamnar på en flashig klinik. I hennes samtal med doktor Graninger får vi veta mer om hennes liv och den korta, lyckliga tiden hon haft i Paris. Där studerade hon franska och bodde inneboende hos Lily, en äldre dam som blev något av en modersfigur. I lägenheten bor också Paul, en amerikansk man som hon blir förälskad i. Någonting hände som gjorde att hon bröt helt med Paul, men vi får vänta länge på svaret.
De oförglömliga är en riktigt bra bok. Personerna är levande och språket flyter på hur bra som helst. Ett riktigt bra språk står inte i vägen för berättelsen utan för den istället framår. Det har Ahlström helt klart lyckats med. Med väldigt små medel väcker hon stora känslor och jag kommer att tänka på en av mina favoriter Barbara Voors när jag läser. Det är kul att läsa en riktigt välskriven och gripande bok och jag hoppas att Gabriella Ahlström snart kommer ut med något nytt.