Betyg 2

Skam den som ger sig

Mr Rosenblum’s List or Friendly Guidence for the Aspiring Englishman av Natasha Solomons fick följa med mig hem från flygplatsen i Malaga då det självklart är otänkbart att flyga utan en extra bok i beredskap. Mest köpte jag den för det fina omslagets skull. Titeln däremot är lika omöjlig som The Guernsey Literary and Potato

Skam den som ger sig Läs mer »

Vad är vänskap?

Nyckelbarnen av Sara Kadefors handlar om Siri som egentligen är stor nog att ha egen nyckel och gå hem själv, men hon vill inte. Hon tycker inte om att vara ensam hemma och gör allt för att slippa det. När skolans fritidsklubb läggs ner blir det svårare att undvika ensamheten. Båda hennes föräldrar reser mycket

Vad är vänskap? Läs mer »

Smålustigt, men inte mer

Jag tycker verkligen om Erlend Loe. Han har en absurd humor som tilltalar mig väldigt mycket och jag brukar fnissa mig igenom hans böcker. Nya boken Stilla dagar i Mixing Part börjar verkligen lovande, med helt galna engelska brev som översatts från tyska till engelska med översättningsprogram typ google translate.Dessutom går det inte annat än

Smålustigt, men inte mer Läs mer »

Inte som jag tänkt mig

Jag hade höga förväntningar på Stalins Kossor av Sofi Oksanen, en bok som ingår i Lyrans Jordenruntutmaning. Boken handlar om tre estniska kvinnor i tre generationer, mormor Sofia, mamma Katariina som tar sin familj till Finland där dottern Anna växer upp ivrigt förnekande sitt ursprung. Hon är mager precis som esternas getter, Stalins kossor, och

Inte som jag tänkt mig Läs mer »

Vad missade jag?

Nu läste jag visserligen slutet av Främlingen under dagens skärgårdsutflykt med eleverna, men jag tror inte att min uppmärksamhet och koncentration var dålig. Någonting verkar jag ändå ha missat i Albert Camus klassiker, för jag fattade inte grejen. Okej, Mersault är känslokall, eller kanske känslolös, men hur han och hans agerande kan ha fascinerat så

Vad missade jag? Läs mer »

Ett annorlunda fågelperspektiv

Jag får verkligen ”Stockholm-i-fågelperspektiv-vibbar” när jag läser Högre än alla himlar av Louise Boije af Gennäs. Det finns ingen hejd på de lyriska beskrivningarna av miljön, men det blir lite Strindberg goes chic-lit och den kombinationen känns minst sagt märklig. Annars börjar det ganska bra med en hejdundrande nyårsfest för att möta ett nytt millennium.

Ett annorlunda fågelperspektiv Läs mer »

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen