Det första av bokbloggarens tio budord författades av Helena och lyder: Du skall ha många litterära gudar, och en av dem bör vara Gillian Flynn. Nu har jag då äntligen läst något av denna av bokbloggare sönderkramade författarinna och jag vet inte om hon kvalar in som litterär gud ännu, men visst skriver hon bra. […]
Sju jävligt långa dagar heter Jonathan Troppers nya roman och kanske var de långa för Judd och hans familj, men för mig flög de förbi. Nu är det inte riktigt sant att vi bara får träffa den smått galna familjen under endast sju dagar, men huvuddelen av handlingen utspelar sig under den shiva som
Dagar som gick jävligt snabbt Läs mer »
Jag träffade Sandra Gustafsson under Bokmässan. Trevlig, rapp, snygg och smart kvinna som utstrålade ett lugn jag avundades. Nu har jag läst hennes självbiografiska bok Maskrosungen och är så otroligt mycket mer imponerad av att hon lyckats gå igenom allt hon varit med om och faktiskt kommit ut på andra sidan. Jag visste att hon
Hur fixade du det här Sandra? Läs mer »
Anna och Mats är vuxna människor. De har lyckats genomföra en riktigt sansad och mogen skilsmässa. I alla fall på ytan. Båda har skaffat lägenheter med egna rum till barnen och de försöker göra det nya, splittrade livet värt att leva. Under januari till juni får vi följa dem i jakten på lycka och
Sansat, men ändå sanslöst Läs mer »
Jag har läst Aase Bergs sjätte diktsamling Liknöjd Fauna, som verkligen inte liknar något annat jag läst. Jag skrattade högt vissa avsnitt, berördes av det stillsamma och vackra i andra och undrade hela tiden vad som skulle komma härnäst. Varje sida bjöd på en överraskning i denna samling med enormt tvära kast. Liknöjd som
Mellan hopp och förtvivlan Läs mer »
Jag reser ensam av Tore Renberg är en fristående fortsättning på Mannen som älskade Yngve och trots att jag inte kommer ihåg så mycket av den boken, kommer jag ihåg att jag verkligen gillade Renbergs sätt att skriva. Jag gillar även Jag reser ensam som har en härlig ton och en lätt absurd handling. Jarle har hunnit bli
Inte i början i alla fall om man får tro Åsa Grennvall. I boken Det är inte värst sådär i början konstaterar hon snarare att kärlek och andra starka känslor gör att just börjor funkar rätt bra. Det är sedan det går utför, när sanningen går upp för oss och vi inte riktigt vet hur
Historien börjar i en sommarstuga där Bengt ska fixa en återträff för studentkören Adonis. De är inte längre studenter i Lund utan vuxna män som mer eller mindre lyckats komma vidare i livet. Det dröjer innan de kommer och Bengt hinner bli tveksam till om de verkligen kommer att dyka upp. Det gör de slutligen,
En kollektivroman om en kör Läs mer »
Man måste respektera sig själv för att våga förändras. Just den meningen fastnar när jag läser Isnätterna av Malin Isaksson. Den ekar i huvudet och jag tänker på hur svårt det är att förändra det man vill. Att viljan inte räcker. Att överge sig själv och sina drömmar är lika illa som att överge
Jag älskar mina barn mer än allt annat. Det skulle kunna göra vad som helst och jag skulle ändå älska dem. Visst önskar jag att de håller sig inom lagens gränser, men jag skulle inte sluta älska dem. De är mina barn. Så är det bara. Jag vill tro att det är så föräldrar tänker,
Hur kan det här hända? Läs mer »
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.
