Jag är så glad att mina barn inte är små längre. Av många skäl. Ett är att jag skulle fått total panik om jag läste Vaggvisa av Leïla Slimani när de var mindre. Boken börjar nämligen med en mamma som skriker ut sin sorg vid sina döda barn. Barnen dödades i lägenhetens badrum, pojken dog…
Frankrike fick möta Argentina redan i åttondelen, vilket gjorde mig väldigt nervös. De vann och ställdes sedan mot Uruguay. I semifinalen väntade Belgien och det blev final mot Kroatien. En final jag hoppas de vinner. Nu går inte finalen förrän imorgon, men eftersom det är Frankrikes nationaldag idag så publicerar jag inlägget redan nu. Jag…
På den lilla ön Groix utanför Bretagnes kust bor den pensionerade läkaren Jo. Ön är hans personliga paradis och för många år sedan flyttade hans fru Lou med honom dit, trots sin familjs protester. Nu har hon just dött och Jo är ensammare än någonsin. Hon var alldeles för ung och den gemensamma ålderdom som…
Från min barndom har jag inte ett enda positivt minne. Jag vill inte påstå att jag aldrig, under dessa år, upplevde känslor av lycka eller glädje. Jag menar bara att lidandet är diktatoriskt: det utplånar allt som inte omfattas av dess ordning. Så inleder Édouard Louis sin debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule. Det står snart…
Vi har just diskuterat Mocka av Tatiana de Rosnay i Kulturkollo läser och det är verkligen en bok som väcker många tankar och därför passar utmärkt att diskutera. Själv blev jag helt tagen av läsningen, kanske för att jag var helt oförberedd på vad den skulle handla om. Efter att flera gånger blivit lurad av…
Paris är inte bara rosenskimmer och romantik, vilket blir ytterst tydligt under läsningen av Kiffe kiffe imorgon, Faïza Guènes debut från 2006. Berättelsen om Doria, som bor i en förort till Paris tillsammans med sin mamma är långt ifrån nattsvart, men den ger en annan bild av den franska huvudstaden än turisterna ser. Dorias pappa…
Det blev en något spretig fransk februari, med flera böcker på franska av författare från andra länder än just Frankrike. En fransk februari rent språkligt alltså, men inte rent geografiskt. Det vi inte visste var lycka, Agnès Ledig och Allt vi såg var lycka av Grégoire Delacourt är dock skrivna av författare födda och uppvuxna…
Allt vi såg var lycka är den fjärde boken jag läser av den franske författaren Grégoire Delacourt och här tar han oss verkligen med till den totala botten i en bok fylld av svärta. Vi får träffa en på ytan ganska vanlig familj, där pappan Antoine arbetar på försäkringsbolag. Hans uppgift är att bestämma vilken ersättning…
En något knackig inledning på min franska februari har det blivit, men en bok som väntat länge i hyllan har blivit läst, nämligen Det vi inte visste var lycka av Agnès Ledig. En bok som inledningsvis är som en klassisk, fransk film, där några udda karaktärer möts på ett oväntat sätt. I stormarknadens kassa arbetar…
I flera böcker har Justine Lévy skrivit om sig själv och sin familj. Visserligen har hon inte använt de korrekta namnen, men originalpersonerna finns där och kan utan några större svårigheter letas fram. Lévy är nämligen dotter till den franske filosofen och författaren Bernard Henri Lévy och fotomodellen Isabelle Doutreluigne. Hon är nu gift med skådespelaren…
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.