Tyvärr tror jag inte att de som borde läsa Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. av Niklas Orrenius gör det. Att rösta på dem för att man tycker att det finns för många blattar i samhället är nämligen ganska naivt. Sverigedemokraterna är inte ett nytt Ny Demokrati och inte heller ett parti som i […]
Knappast ett parti som andra Läs mer »
Jag gillar verkligen Lena Sundströms sätt att skriva. Hon är rapp i käften och har en underbart ironisk humor. Hon ställer en massa frågor och kommer faktiskt med en hel del svar om än inga färdiga lösningar. Kan Sverige bli som Danmark ett land där ett främlingsfientligt parti fungerar som både maktfaktor och munkavel?
En vass tunga och en rejäl dos ironi Läs mer »
Jag trodde att American Wife av Curtis Sittenfeld skulle vara bra, men att jag skulle bli så fast att jag gick och tänkte på Alice större delen av dagarna och läste så fort jag fick chansen trodde jag kanske inte. Inte heller att jag faktiskt skulle förstå hennes kärlek till den charmige, men lätt plumpe
Fantastiskt om en amerikansk fru Läs mer »
Det var trevligt att återse Thomas Lynley. Det var det verkligen. Trots att han i inledningen av Stråk av rött definitivt inte liknade sitt gamla jag. Efter Helens död gav han sig ut på en vandring genom Cornwall. Utan att duscha, sovandes utomhus och med ett minimalt intag av mat och dryck liknar han
Livet går typ vidare Läs mer »
I en riktigt eländig framtidsvärld finns tolv distrikt. Varje år hålls Hungerspelen i huvudstaden. En dokusåpa som visas i direktsändning och följs av befolkningen i alla distrikt. En tävling där endast vinnaren överlever. Från början är det tjugofyra deltagare, en flicka och en pojke från varje distrikt. I Distrikt 12 lottas lilla Prim fram att
What my girlfriend doesn’t know/Vad min flickvän inte vet börjar några minuter innan första boken slutar. I cafeterian på skolan där Robin väntar på Sophie, men inte vet om hon ska välja honom eller sina coola vänner. Att välja honom, den största tönten på skolan, kan knappast vara bra för hennes status. Kanske kommer hans
Så vackert att det gör ont Läs mer »
Vad mina vänner inte vet av Sonya Sones är en helt fantastisk bok. Prosalyrik är verkligen ett bra sätt att närma sig poesins underbara värld utan att krångla till det eller skrämma bort ovana läsare. Språket är precist och vackert. Dikterna går att läsa var för sig, Jag har ett litet gråtproblem och Mammas
Konsten att vara sig själv Läs mer »
När jag var liten var jag väldigt rädd för kärnvapenkrig. Så rädd att jag ibland inte kunde sova om kvällarna. Jag var inte ensam. Alla i min klass var rädda. Så rädda att vi skrev brev till Olof Palme och bad honom ta bort alla kärnvapen. Han svarade att det lät som ett bra förslag,
Om det oundvikliga slutet Läs mer »
Snart kommer den tredje boken av Karin Alfredsson i pocket. Den heter Klockan 21.37, utspelar sig i Polen, handlar som vanligt om Ellen Elg och är lika bra, om inte bättre än de andra två. Jag har just haft nöjet att sträckläsa den. Det är, som vanligt när det gäller Alfredsson, en riktigt bra bok.
En bok som gjorde mig mörkrädd Läs mer »
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson handlar om Allan Karlsson som definitivt är en imponerande man. Maken till pigg hundraåring får man leta efter. Jag kan definitivt tänka mig att bli hundra om jag får ha hans fysik och sinne. Trots detta började Allans liv inte så värst bra. Hans
Tänk om jag blev hundra Läs mer »
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.
