Ibland behöver man läsa något som är roligt och lättsamt. Många rynkar på näsan åt det som kallas chick-lit och avfärdar hela genren som ytlig dynga. Det är ett misstag. Även Who’s that girl? av Alexandra Potter är rolig och lättsam. Den är också totalt osannolik och galen, men faktiskt också tänkvärd. Det här är […]
Under semestern läste jag min första bok av Douglas Coupland, den tragiska historien Hey Nostradamus. Den handlar om en fiktiv skolmassaker i Vancouver, Kanada och är därför en bok jag inte riktigt vet hur jag ska skriva om. Det är svårt att skriva om en massaker nu när Utöya finns i allas tankar. Jag läser om
När jag läste Om inte nu så när av Annika Thor fångades jag helt. Jag upprördes över det jag läste och antecknade flitigt mina tankar för att kunna skriva ett riktigt genomtänkt inlägg. Nu var boken en e-bok lånad från biblioteket och efter en månad flög den tillbaka ut i cyberrymden. Med sig tog den
Varje år letar jag lite planlöst efter jobb på svenska utlandsskolor. Drömmer är att någon gång dra iväg någon annanstans och jobba. Den senaste annonsen jag såg som skulle passa oss båda var i Riyadh. Det lockade inte särskilt och efter att ha läst Tina Thunanders bok Resa i Sharialand Ett reportage om kvinnors liv
En helt ny och svårforcerad värld Läs mer »
Tidigare i år läste jag In the woods av Tana French, en riktigt bra bok där Cassie Maddox introduceras. Andra boken av French läste jag under semestern och förutom att översättningen ibland störde var jag helt uppfylld av denna spännande och välskrivna historia. Maken läste den också och var lika förtjust han. Okänt offer
Galet spännande och välskrivet Läs mer »
Jag tyckte om Finns inte på kartan, som var Carin Hjulströms första bok om journalisten Frida Fors. En charmig historia om ett litet småländskt samhälle som försvinner från kartan och kampen för att få nya invånare. Tyvärr håller uppföljaren Hitta vilse inte alls samma klass. Frida har lämnat Småland och ska nu söka jobb på
En snårig uppföljare Läs mer »
Jag läser planlöst lite här och lite där. Ingenting lockar direkt. Inte ens alla nya böcker som kändes perfekta då jag köpte eller lånade dem. Och ja, de är fortfarande perfekta, men de lockar inte. Antagligen lider jag av lite posthysterläsningskoma och för att komma ur detta mindre trevliga tillstånd tänkte jag göra en lista
I stort behov av en lista Läs mer »
108 sidor. På 108 sidor hinner Therese Bohman berätta mer än vad många författare gör på det dubbla. Den drunknade är tät, välskriven och endast det viktigaste får rum på sidorna. En helt otroligt bra debutbok måste jag säga. Vi får följa med Marina till sin ganska mycket äldre syster Stella och hennes ännu äldre
Jag säger inte att Extremely Loud & Incredibly Close av Jonathan Safran Foer är en dålig bok, men jag tycker inte att den var speciellt bra heller. Jag hade höga förväntningar ska sägas och kanske gjorde det att fallet till marken resulterade i en riktigt platt pannkaka. Det låter bra på pappret. En pappa dör
Änglavakterav Kristina Ohlsson är den tredje boken om Fredrika Bergman och Alex Recht, den bästa och kanske den mest obehagliga av de tre. Enligt Ohlsson själv var tanken att boken skulle vara en mörk historia, som bara blev mer och mer dyster. ”Jag kände ganska tydligt när jag skrev att jag ville slå an
Visst barkar det åt helvete Läs mer »
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.
