Alltså titeln på Sara Ohlssons senaste bok. Jag älskar den. Att döpa en bok till Ingen normal står i regnet och sjunger är precis lika briljant som att välja titeln Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag. Vem som skrivit den där andra boken med fantastisk titel? Sara Ohlsson såklart. Nu […]
Ingen normal står i regnet och sjunger Läs mer »
Det är verkligen fruktansvärt när någon närstående drabbas av demens. Att hen finns kvar, men ändå är försvunnen. Joel, som är huvudperson i Mats Strandbergs nya bok Hemmet, ser sin mamma Monika förändras rejält. Det är som att hon blivit en helt annan person, i alla fall ibland. Arg och elak vissa stunder, men som vanligt
Hemmet är skräck i min smak Läs mer »
Jag hörde talas om The Woman next door av Yewande Omotoso när det återfanns på långa listan till Baileys Women’s Prize for Fiction. Berättelsen om de två äldre damerna i Sydafrika och deras konflikt lockade mig. Så läste jag och lärde känna Hortensia och Marion. Lika arga, men i övrigt olika. Hortensia är svart och
Om grannfejd i Sydafrika Läs mer »
Förra sommaren botade jag en lässvacka genom att läsa tre böcker av Peter James på kort tid. Hans polis Roy Grace är en favorit och därför försökte jag bota även årets lässvacka med hjälp av honom. Att läsa en del av en serie och inte behöva lära känna så många nya karaktärer är ofta så
Åter till Brighton och Roy Grace Läs mer »
Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter är en liten bok med stort innehåll. På ett annorlunda sätt får vi uppleva en mans sorg efter att ha mist sin fru. Han försöker att fortsätta leva trots den fruktansvärda förändring som han och hans barn utsatts för. Att oväntat mista en älskad gör livet svårt att hantera.
Sorgen bär fjäderdräkt Läs mer »
Mitt första lyckade möte med Meg Rosoff blev den lättlästa boken Älgbarnet. Sällan har jag skrattat så mycket åt en bok, men samtidigt fått så mycket att fundera över. Boken handlar om Jess, som är 17 år och nybliven mamma. Hennes son, en tio kilo tung älgkalv, har förlösts med kejsarsnitt. Överläkaren menar att det
Älgbarnet – en underbar bok Läs mer »
Sin ensamma kropp är mitt första möte med Elsie Johansson. Måhända var det ett olyckligt val, då författaren jag hört mycket gott om inte alls föll mig i smaken. Nu var det inte så att jag inte tyckte om den alls, men jag var långt ifrån överväldigad. Huvudpersonen Marie-Louise Parre, kallad Maliss, är änka och till
Jag har läst väldigt mycket positivt om Eva Dolans debut Lång väg hem, men jag kom inte alls överens med den. Historien om trädgårdsskjulet som sätts i brand och mannen som tros finnas i den tar liksom aldrig fart. Kanske handlar det om att jag läste boken under en lässvacka, men jag tror faktiskt att
Att läsa en bok av Elly Griffiths är som att återse en grupp vänner. Jag tycker verkligen om Ruth Galloway och jag är glad att hon verkar ha landat i sig själv. Vikt- och utseendenojorna har avtagit rejält, faktiskt nästan försvunnit helt. Jag är också förtjust i Harry Nelson, Cathbad och hans familj. Det är
Synd är Elin Lucassis nya seriealbum, döpt efter de sju dödssynderna, är en genomgång av vad ordet synd egentligen betyder och vad vi menar när vi säger att något är (en) synd. Redan i inledningen förklarar Lucassi ordets hebreiska betydelse som är ungeför ”att missa målet”, dvs att misslyckas med att följa guds vilja. Lucassi
Elin Lucassi utreder synden Läs mer »
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.
